Snacka om att jag är less på det här nu.
Finns så fruktansvärt mycket jag skulle kunna skriva här nu känner jag,
men tänker inte skriva mer än nödvändigt.

Om jag bara kunde få svar på alla mina frågor.. Vilket jag med all säkerhet inte kommer få,
jag får helt enkelt lära mig leva med det. Och jag vet att även om allt kanske känns hopplöst just nu så kommer det bli bra, till och med bättre än någonsin. Jag har trotts allt mycket fina människor runt omkring mig, som faktiskt bryr sig och älskar mig för den jag är. Som alltid finnas där, som lyfter mig när jag inte längre orkar resa mig. 

Jag hatar den du har blivit... 







                                                                                                                   Aldrig ska jag älska dig igen!